På bussen. Allt är stilla, alla är tysta. 

Skymning, åker genom Jönköping.

 

Vid Vätterns horisont lyser himlen av en lila-rosa färg,

men om man kollar mitt upp på himlen ser man en djup-blå färg och en stor starkt lysande,

perfekt rund måne omgiven av många stjärnor.

 

Utanför fönstret går några människor förbi,

de skrattar och pratar. Kanske om deras underbara dag,

kanske om vädret,

eller kanske om något fullständigt onödigt,

det kvittar.

 

I Huskvarns omringande skogar står ståtliga träd med sina grenar vilande som vingar över dalen.

 

Jag sitter nu och funderar, ganska noggrant, på allt jag ser. Nej, inte bilar, hus och affärer. Inte vägar, trafikljus och broar.

 

Jag ser bara alla träd. Alla sjöar och vattendrag. Himlen. Människorna. Fåglarna. Månen och stjärnorna.

Guds skapelse. Inte människornas vägar och hus, jag ser bara Guds skapelse.

 

Alla olika sorters gräs, träd, månens perfekt runda form och himlens otroligt vackra färg. Kan allt detta vara en slump? kan allt detta ha skapat sig sjäv ur intet? Människans logik är inte tillräckligt korkad för att tro på det egentligen.

 

Hur alla människor resonerar när det gäller människor:

Någon har målat en fin tavla, personen som ser den: Vem är konstnären? Vem har gjort detta vackra konstverk?

Logiken här: Det finns en konstnär som har gjort tavlan.

 

Hur en del människor resonerar när det gäller Gud:

Han har skapat ett fantastiskt konstverk som ligger precis framför ögonen på oss varje dag,

och frågan? Ska ingen fråga vem konstnären är? Nej. Logiken här: Ingen har skapat detta, det har skapat sig självt.

 

Men jag tror på att det finns en konstnär. Jag tror att Han skapat oss och världen. 

Detta satt jag och funderade på, på min bussresa från Huskvarna till Jönköping och tillbaka igen,

Hur otroligt vackert Gud skapat allting.

 

Tänk er världen,

tänk t.ex. sommaren,

alla olika blommor och insekter,

havets svallande blå vågor

och solen som lyser starkt på den klarblå himlen,

det gröna vajande gräset 

och blöta fötter bå en sandig vit strand.

 

Det är mycket små detaljer i livet vi borde tacka för.

Snöflingor på ögonfransarna, eller den första isen på vattenpölarna.

Den första vitsippan på våren eller första longboardturen då isen smält.

Det finns så mycket gött i livet som vi inte förstår hur underbart det är.

 

Tycker det är lite konstigt,

så jag ska börja tacka för dessa småsaker oftare,

för det är ingen slump att de finns.

Gud skapade dem för att vi skulle njuta av livet här på jorden.

 

Så ikväll ska jag bl.a. tacka för:

jordnötter, gråsten, blåmesar och istappar.

Vad ska du tacka för?

 

Detaljerna gör livet så mycket coolare när man tänker efter,

det blir så mycket mer rikt och vackert.

 

Så jag lägger upp en sommarbild nu som jag tog för något år sen,

mitt i den kalla månaden,

just för att visa hur vackra detaljerna är här i livet.

 

Ett annat tacksägelseämne för min del:

spindelnät i hallonsnåren fyllda med dagg efter den svala sommarnatten.

 

 

Tack Herre för alla vackra detaljer som du skapat i vår värld,

och tusen tack för allt otroligt vackert du skapat,

både människor, träd, vatten, himmel och allt annat.

Tack att jag får ta del av att leva i den värld du skapat,

Tack Herre, jag är tacksam. Djupt tacksam. 

 

Amen. 

 

Känner ni igen er i att man sitter någonstans där man hör hur mycket prat som helst och man försöker lyssna på något påp datorn eller något, men alla ljud omkring överröstar det man vill höra?

Vad gör man då? Jo, man sätter i hörlurar såklart! Då är det bara en själv som hör, och dessutom så stör det ingen annan, men jag tänkte fokusera på det första, då hör man bättre.

 

Detta kan man ta som en liknelse.

 

Världen har många röster. Röster som säger:

-Köp detta till halva priset!

-Använd detta shampoot! 

-Använd dessa produkter för att få dig själv att se yngre ut!

-Gör såhär och såhär så får du bästa räntan!

-Tänk på dig själv före alla andra!

 

Det var ganska ytliga grejer, men det finns också röster i världen som säger:

-Du har alltid fel.

-Du är värdelös!

-Va ful du är!

-Ingen tycker om dig!

-Du kommer inte klara det där.

-Du är för svag!

-Du är för feg!

-Du är för dålig.

 

Dessa röster kan vara väldigt påfrestande. Alla dessa röster hör man överallt vilket blir att det omvandlas till tankar som snurrar i huvudet istället. Om man har allt detta i huvudet samtidigt, som väldigt många av oss har, så mår man inte bra. Man inser tillslut att man inte orkar allt detta. Man kommer ibland in i perioder där man lyssnar mer på dessa röster än på något eller någon annan, jag har vart där och jag vet hur jobbigt det är, för man börjar tro på dem så mycket, just på grund av att man hört det så många gånger.

 

Men vet ni? 

Då kan man sätta in hörlurarna och lyssna på det man var påväg till att lyssna på från början. Det där på ipoden/datorn/mobilen som man ville fokusera på egentligen. Detta får nu symbolisera Gud. 

Tror det är fler än jag som har satt i hörurarna och ignorerat omvärlden med hjälp av härlig musik eller liknande någon gång, eller hur? Men om man tar detta som en liknelse, att man själv måste vilja sätta i dessa hörlurar,

man måste själv ta upp dedär svarta hörlurarna som ligger där bredvid och sätta in dem i datorn för att det ska funka.

 

Gud tränger sig inte på. Han är alltid tillgänglig och vill alltid att vi ska lyssna på Honom, men det kan va svårt med alla dessa röster i världen runt omkring. Om man då väljer att ta bort fokuset på omvärlden och bara fokusera på Gud så är det precis som man tar upp dedär hörlurarna bredvid datorn och kopplar in dem. Först då hör man tydligt vad Han vill säga.

 

Detta kan man inte göra hela tiden, det är sjukt tufft, det vet jag, men att försöka göra detta lite varje dag är sjukt nyttigt för själen och man växer verkligen i tron av att lyssna och prata med Gud.

 

Hur i hela världen menar den där Sofia Delhag med att man sätter in hörlurarna då? Visst, det kanske är gött, men hur gör man? Vad menar hon?

Jo, man ber. Man ägnar, det räcker med några minuter under en dag, till bön. Bön är inte bara att rabbla ord, det är att prata med Gud. Som jag skrivit tidigare är bön inte en monolog, det är en dialog. Bön är trots allt kontakten mellan människan och Gud. Sjukt coolt, eller hur?! 

 

Men som sagt, precis lika mycket som hörlurarna tränger sig på när de ligger bredvid datorn, så lite tränger sig Gud på i din vardag. Han VILL att du ska lyssna, men Han vill att du också ska vilja det, så därför sätter Han inte in hörlurarna åt dig, utan Han låter dig välja vad du vill. 

 

Så, en kort sammanfattning. Kontakten mellan Gud och dig kan liknas vid kontakten mellan dig, hörlurar och en dator. För att höra bättre i en bullrig och stökig värld där alla pratar i mun på varandra och säger alla möjliga saker, så är det bättre att man sätter in hörlurarna och lyssnar på det man vill höra. De peppande orden, sanningen och kärleken från Gud. Det är bättre att lyssna på Han som skapade världen, Han som är sanningen och kärleken, än de som bor i världen som säger massa skit och bara får dig att må dåligt.

 

Länge sen du hade i hörlurarna? 

Vet du? Gud sitter och väntar på att du ska ta upp kontakten med Honom,

så, min syster eller bror som läser detta, vad hindrar dig?

Frid! 

 

"Livet är så hemskt.

Det är alla hjärtansdag,

jag är singel,

har ingen att hänga med,

allt är bara allmänt deprimerande.

Vad ska jag göra idag då?

sitta och kolla på alla facebookstatusar och tweets om hur alla andras dag är så underbar.

det är vad jag ska göra.

Sjunka ner i tankarna och stanna där.. det ska jag göra."

 

 

Alla kära människor där ute i världen som inte är ihop med någon idag,

låt mig påminna er om att det heter "alla HJÄRTANS dag" och inte "alla-som-är-ihop-med-någons-dag".

Det heter alla hjärtans dag. Visste du det?

Alla har ett hjärta, eller hur? därför tycker jag att ni ska tänka att det heter "allas dag" istället.

 

Alla kanske vi inte har någon att dela livet med eller någon vi är ihop med eller liknande,

MEN vi har ju så många andra runtomkring oss som vi älskar, eller hur?!

Alla hjärtans dag är inte meningen att det ska vara en deppig dag,

du ska fira den med de du älskar!

Så fira den med familjen, tjejkompisarna, killkompisarna,

istället för att sitta själv hemma och tänka på allt du inte har.

 

Idealen för dagens tonåringar, enligt världen, är ju tyvärr:

-Se bra ut, med andra ord-Va smal, va smikad, följ modet, va inte dig själv för då är du udda, och det är ju en KATASTROF!

- Ha en pojkvän/flickvän, annars verkar du ju vara opopulär, kära nån!

- Ha massa vänner, inte bara några få, utan ha många, mycket bättre att känna många lite än att känna några få väldigt väl!

...okej, en del av dedär är överdrivet. Men vi har sjuka ideal om vad man ska ha och hur man ska va i dagens samhälle.

 

Men vet ni vad jag tänker?

Jag tror på Gud. Det framgår nog ganka väl här på bloggen,

och jag VET att Han har planerat mitt liv och Han kommer hjälpa mig och leda mig rätt genom livet.

En dag vet jag att Han kommer se till att jag träffar den jag ska spendera resten av mitt liv med,

men tills den dagen kommer och tills jag träffar den personen så ska jag vänta.

Jag litar på Honom och jag vet att Han bryr sig.

Jag är älskad utav Gud, och det räcker för mig. Han har skapat mig såhär, därför ska jag vara såhär, för om Han, som vet vad fin är, hade velat ha mig annorlunda hade han skapat mig annorlunda. Om HAN tycker jag är fin såhär, borde inte jag vara så som han skapat mig då?

Hans kärlek för mig och dig är obeskrivligt stor och äkta.

Jag hade överlevt med hela världen och alla dess människor mot mig, om jag bara visste hur mycket Gud älskade mig. Han är så otroligt kärleksfull.

Så, jag kan överleva utan någon annans kärlek, bara jag vet att Han älskar mig.

men vet ni? Så tänker inte Gud.

Han ger oss så mycket mer!

 

Han vet att vi människor är väldigt tvivlande,

Han vet att vi inte förstår all Hans kärlek för oss,

så vet ni vad Han har gör?

Han ser till så att vi alla har människor runt omkring oss som älskar oss.

 

Jag har en fantastisk familj, en underbar släkt och helt galna men underbara vänner,

och det tackar jag Gud för,
för jag vet att det är Han som ser till att det är så.

 

Så vet ni hur jag spenderar min alla hjärtans dag?

Jag tackar Gud för alla jag har i mitt liv,

Jag hänger med min älskade familj.

Jag sitter inte och deppar över att jag inte har någon pojkvän,

för jag vet att Gud kommer lösa det så småning om.

 

Det står ju trots allt "Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också."

vilket betyder ungefär: "Tro först på Gud och lita på honom, så kommer du få mer än du någonsin kan ana PÅ KÖPET!"

 

Alltså, Han kommer fixa allt vi behöver på något sätt om vi tror och litar på Honom.

Sjukt gött,

inte sant?

 

 

Så kära ni,

sitt inte och deppa för allt du inte har, utan var glad för allt du har istället!

Du har så mycket som är så fint i ditt liv om du bara tänker efter.

Då borde du vara tacksam istället,

det är jag.

 

 

Jag hoppas detta fick er att inse att ni behöver inte vara i ett förhållande för att få en fin alla hjärtans dag.

Fira med de du älskar!

 

Och vet du?

En dag kommer du möta "the one",

och du kommer fatta det när du möter den personen.

En dag kommer du träffa den personen du ska spendera resten av ditt liv med,

men du, vänta på den dagen. Vänta på den personen.

För vet du?

 

 

Det finns en kärlek större än livet självt,

och det är Guds kärlek.

Han älskar dig även om du vänder honom ryggen,

Han kommer alltid finnas beredd att backa upp dig i de tuffa stunderna.

Han finns och Han älskar dig.

Lita på det, för det är sant.

 

 

Tack för mig,

hoppas du förstår(eller anar) hur älskad du är.

Gör inget dumt idag,

utan ha en fin dag med de du älskar istället.

 

 

Gud välsigne dig.

 

 

Frihet.

 

ett underbart ord.

underbar innebörd.

att vara FRI.

 

Tänk känslan, att känna frihet!

Efter sista lektionen på fredagar,

efter sista dagen innan lovet,

lyckan. känslan av FRIHET!

 

helt underbart, tycker ni inte det?

 

Jag har fått uppleva en frihet på ett djupare sätt,

inte bara lyckan när man slutar skolan på fredagar eller känslan av ett sjukt gött sommarlov,

känslan av att vara fri från djupa sår i själen.

 

Jag har varit jagad av jobbiga tankar och haft stora sår inom mej efter saker som hänt mej,

jag trodde aldrig att detta skulle försvinna,

jag trodde att Gud bara skulle hjälpa mej att ignorera dessa sår och vara glad ändå.

Jag trodde, men då fattade jag inte. Jag förstod inte kärleken från Gud, som jag så många gånger pratat med folk om och skrivit om. Jag förstod inte "nåd", "förlåtelse" och "gränslös kärlek". Nu förstår jag.

 

förra helgen var jag på återträff med Teenstreet som är ett internationellt ungdomsläger jag åkt på två år i rad,

och jag ville verkligen lägga helgen i Guds händer,

jag ville att något skulle HÄNDA inom mej. Jag ville uppleva Gud på nya sätt och hade stora förväntningar.

Det fick jag verkligen. Jag hade inte tänkt på hur ont dessa sår gjorde i mig förrän just då, allra sista mötet på återträffen. De snackade på mötet om att man kan lämna precis ALLT till Gud. Han kan hela en på djupet, på ett sätt vi inte förstår. 

 

Jag gick till förbön och fick förbön tre gånger av två härliga människor, och jag upplevde hur jag verkligen blev totalt FRI! Jag kunde andas igen. Jag kunde inte tänka på det jobbiga som jagade mig, jag var helad från det. Gud gjorde att såren i mig läkte, och nu mår jag bra. för vet ni? GUD helade mig och gjorde mig fri på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

 

Guds logik är utanför vårt tankemönster. Vi kan inte ens ana hur många olika sätt han kan möta oss på och jag har mött honom på alla möjliga sätt. 

 

Det blev oerhört starkt för mig, detta. Att slippa dedär tunga, slippa alla jagande jobbiga tankar, vara totalt FRI från det! HALLELUJA!

 

Jag har bestämt mig nu, som så många gånger förr, att jag ska följa Jesus fullt ut. Jag ska inte bara GÅ i Jesu fotspår, jag ska DANSA efter Honom, för Han har gjort mig fri, Han har gjort mig glad, Han är mitt allt och det minsta jag kan göra för att uttrycka min tacksamhet till allt Han gjort för mig är att leva mitt liv för Honom.

 

Om ni inte upplevt detta speciella helande själva så är det svårt att förstå hur underbart det känns,

tänk dig att dedär tunga du går och tänker och bär på, allt det som känns som en klump i ditt hjärta,

tänk att det bara försvinner.

 

Det är en bättre frihetskänsla än att gå på sommarlov till och med, 

och DÅ är det sjukt bra! ;)

 

 

Gud är min pappa,

Han vill inte att jag går runt och bär på jobbiga grejer som hänt,

Han vill inte att jag ska må dåligt,

Han vill att jag lever i frihet med Honom.

 

Vet du?

HAN VILL GÖRA DIG FRI!

Han vill inte att du går runt och tänker på allt som hänt,

Han vill att DU ska må bra och vara glad.

Vet du varför?

För att Han älskar dig. Han älskar dig så mycket att du inte kan ana!

 

Han begär inte att du tror på Honom,

det är ditt val,

men vet du?

Han kommer alltid tro på dig.

 

 

Om du går runt och bär på något som är väldigt tungt som du inte vill ha kvar inom dig,

ta kontakt med mig!

Kommentera eller ta kontakt med mig på facebook,

för då vill jag be för dig!

 

och kom ihåg,

för alltid,

att Gud KAN göra dig fri,

allt handlar om att DU ska LÅTA Honom göra dig fri!

 

 

 

Freedom.