Lucia.
Sitter lagom sliten i köket.
En sjukt intensiv vecka är bara förnamnet.
Sen i söndags har jag haft 17 Luciaföreställningar,
och på hälften av dom har jag varit Lucia.
En av mina idoler måste jag säga.
Vet ni vilken stark tro Lucia hade? HON VAR SÅ COOL!
Hon levde under 300 talet på Sicilien och hon var en djupt troende kristen.
Trots alla motgångar i livet och svårigheter hon stötte på så litade hon på Gud av hela sitt hjärta.
Hon blev dödad för sin tro, för på hennes tid var det olagligt att vara kristen på Sicilien.
Tänk att hon gick emot lagen och bara forsatte förlita sig på Gud? Hon har en fantastisk, dock tragisk, men fortfarande fantastisk historia och när jag blev utlottad att bli Lucia kändes det verkligen som en ära.
För som sagt: hon är en förebild i tron för mig.
Det var tungt att va Lucia dock. Men trots stearin i håret och nacken och tillfällen då jag nästan svimmade pga att ljusen tog all syre så kände jag hela tiden hur jag orkade. Varför? Det kan bara Herren svara på. För jag kände hur han ständigt fyllde mig med ny kraft.
Diktare som jag är skrev jag även en dikt om Lucia här om dagen som jag tänkte dela med mig av:
Hon vandrar runt i mörkret med hopp och med frid
Hon bär en krona av ljus som skänker tro i vår tid
Hon strålar av kärlek och värme hon skänker
Ögon så vackra, likt stjärnor som blänker
Klädd i vitt linne, runt midjan ett band
Hon erbjuder trygghet, en hjälpande hand,
En flicka från Sicilien, en symbol för Guds ljus
Hon vandrar runt till gårdar, mellan stugor och hus
Sankta Lucia, ett helgon i världen
Med melodier som strärker människor på färden
Mitt i mörkret med en brinnande krans
Kommer Lucia med frid du inte visste fanns.
Läs om Lucia om ni vill veta mer om hennes liv, hon är så galet cool.
Hoppas ni haft och har en fin tredje advent!
En dikt i December.
Jag skriver oroligt mycket dikter, och på senare tid har jag känt hur Gud velat använda mig i det.
Jag vågar självklart inte läsa upp mina dikter för någon, trots att de kanske skulle ge hopp till någon eller vara ett hjälpande ord på vägen. Jag vågar inte. Vad ska folk tycka? Vad ska folk säga? Ännu värre: mina texter som jag tonsatt och gjort till låtar, vad ska folk tycka om dem om jag spelar upp dem?
Nej, usch. Jag vågar inte. Vad händer med mig om jag visar vad jag verkligen tror och sjunger och läser upp saker jag tänker och tycker? Jag kommer inte klara det.. eller vänta. Gud kanske gav mig gåvan?
Min morfar som var en av mina största idoler var tydligen duktig på att dikta. Mest på skoj förstås, för er som kände Ingemar Martinson så var han ju en både skojsam och glad, men ändå modig och klok person. Många säger att jag ärvt mycket av honom, men jag tror i själva verket att Gud valde att ge oss samma gåvor.
Jag tror jag fått en gåva att skriva poesi, att skriva dikter. Och jag tänkte ta steget och dela med mig av en jag skrev igår om hur vi människor ofta glömmer vad julen handlar om. Vi är så fokuserade att köpa julklappar, baka julgodis och göra fint så att vi inte ser att det faktiskt finns folk som fryser på julen. Som inte har det så bra. Det är väl ändå viktigare att alla människor blir sedda på julen, att budskapet om att Gud sände hoppet, sin Son, till världen, att vi tar hand om varandra - att det är i fokus mer än att fästa pepparkakshus-väggar med smält socker mot varandra och städa huset femte gången på rad? Kärleken är väl ändå viktigast?
Dikten heter decemberdikt.
Julen är här och klappar ska slås in
Paket ska bli färdiga och även deras rim
Snören och papper och pepparkaksbak
Och nya tidningar om affärers nya leksak
Alla springer runt och köper granar och ljus
Och varje person har pyntat i sitt hus
Men vem tänker på dem som inte har någon gran?
Som inte ser lyckan i ögonen på deras barn?
Stanna upp i december, se dem som inte ler
Som blir borttappade mitt i julens röriga kvarter
De som inte hör den julmusik som någon sjöng
Utan bara trampar runt frusna i snön
Julen är hoppets och glädjens tid
Använd den och sprid Herrens frid
Ge av det du har till dem som lätt glöms bort
Ge av den kärlek du en gång har fått.
Hoppas ni inte snöat in i era stugor,
Gud välsigne er.
