Som vissa av er vet så var jag med om en cykel-olycka för några veckor sedan.
Fastnade på något konstigt sätt med foten i hjulet, vilket gjorde att framdäcket stannade,
jag for över styret med cykeln över mig och landade, utan hjälm, med huvudet ner i asfalten.
Efter en kort black-out kom jag på benen, och min gula regnkappa var röd av blod och jag kände att jag plötsligt blev yr, en tand smulats sönder och hur det rann blod konstant någonstans från mitt ansikte.
Jag stapplade hem, yr och matt, kom hem med min trasiga cykel och pappa kom hem direkt ochdå åkte vi till vårdcentralen och tandläkaren. Hade fått hjärnskakning, fick sy tre stygn vid ögonbrynet, har nyligen lagat tanden och var inne i chock i ca 2 dagar, vilket va sjukt tungt. MEN det är inte det som trots allt hände jag tänkte fokusera i detta inlägget, det är vad som INTE hände på grund av Guds ständiga vakan över mig!

Vill bara göra detta klart för er: Jag hade inte hjälm. Om jag landat lite lite mer med huvudet åt höger hade hela mitt skallben spruckigt och jag hade knappast varit så levande som jag är idag. Medan folk, när jag kom tillbaka efter några dagar hemma, gick runt och tjatade om "hur klantig jag hade varit!" och "vem har lärt dig cykla?! är du helt galen!" och allt jag fick höra, så gick jag runt och tänkte på att Gud faktiskt räddat mitt liv. Jag fick en bild(från Gud) av händelsen dagen efter som verkligen visade hur noggrann Gud är med att beskydda sina barn från det värsta.

Jag såg olyckan, hur Jesus och ett dussin änglar stod berädda när jag föll. Allt gick i slow-motion och jag såg hur de drog ut foten ur hjulet, vred mitt huvud så jag inte skulle skadas, fixade mina händer så att jag inte skulle klämma mig i hjulet och massa fler saker! allt i minsta detalj, för att jag skulle slippa allvarligare skador! När jag sedan landat såg de till att jag vaknade fort och ställde mig upp för att jag inte skulle bli påkörd. Jag vet att detta hände. Det var inte bara en bild. Det var verkligheten. Och nu har jag börjat tacka ännu mer för saker jag har i livet och att jag fortfarande lever.

Jag läser folks ögen ofta, och jag ser ibland i en dels ögon att de säger "måste du tro på dendär Jesus, kan du inte bara hålla tyst om honom? varför är han så viktig?" Jo, om jag inte hade haft honom hade jag varit död idag. Jag är och har blivit räddad, ni har nu fått ett exempel, varför ska jag då inte leva ett liv i tacksamhet till honom och prisa honom med mitt liv? He's my savior. He's my King. That's why I follow him. Så är det bara!

Det var mitt vittnesbörd om det.
Vill avsluta med att säga att Gud ÄR med dig!
Han vakar ständigt över dig och skyddar dig!
När du snavar på livets väg så ser han till att du inte ramlar!
Han är fantastisk.
Gud lärde mig även att tacka ännu mer efter denna händelse.

Han har alltså även förmågan att vända något dåligt till något bra!
Så att följa honom är ett tips från mig! Du kommer inte få ett lättare liv, men du kommer sannerligen få ett tryggare liv, mer äventyrligt liv och en sjukt bra livs-guide!

Jag lever på grund av Honom. Han vakar ständigt över mig.
Därför tackar jag Honom med mitt liv.

 

Alla går vi igenom jobbiga perioder i livet, eller hur?

Ibland känns livet tungt och allt känns som ett enda stort mörker. Man kan likna detta vid ett ösregn:

 

Du ser himlen bli grå. Hade ingen aning om att vädret kunde slå om så fort. Plötsligt kommer ösregnet.

Du går genomblöt, utan paraply eller något slags regnskydd, genom allt regn. Vad ska du göra?

Tänk dig då att det kommer en lycklig person med ett paraply, på samma väg i samma ösregn, lite längre bort.

Det syns att personen varit med om detta oväder förut, för personen är förberedd och har både stövlar, regnjacka och paraply. Han/hon stannar bredvid dig. Ser hur dåligt du mår och hur blöt du är och frågar om du behöver hjälp:

"Jag har regnkappa, stövlar och paraply, du kan få gå med under mitt paraply om du vill! Det finns plats för dig också!" Ditt val nu är att svara "ja" eller "nej".

 

Ibland när vi människor kommer in i jobbiga perioder i livet så vill vi inte visa oss svaga, men vi förlorar så mycket på det! Vill du stå i ösregnet eller ta emot hjälpen?

"Personen med paraplyet", vem är det? Det kan vara Jesus, ibland behöver vi Honom till att bara gå bredvid oss genom våra livs-oväder istället för att ta bort dem, att Han kan hjälpa oss längs vägen och genom detta lära oss vad vi ska göra när himlen blir grå nästa gång. Det kan också vara en förälder, en vän eller en släkting som gått igenom samma sak som du går igenom nu. Paraplyet symboliserar helt enkelt erfarenhet.

 

Vad skulle du göra i denna situation?

Skulle du gå med personen under paraplyet som försöker hjälpa dig, eller skulle du stå där och bli dyngsur?

När man tagit emot hjälpen och gått igenom regnet en gång så får även man själv erfarenhet, då kan man själv vara "personen med paraplyet".

 

Så:

-Om du går igenom ösregn i livet just nu, tveka inte om att fråga om hjälp av Jesus eller någon annan erfaren, så att du kan gå under deras paraply!

och:

-Om du ser någon som kämpar med liknande saker som du gått igenom, tveka inte: sträck fram paraplyet!

 

 

Det låter som om jag ska ha en mat-recension eller massa recept i detta inlägget,

men så är det fantiskt inte, även om vissa kanske skulle tycka det var kul! ;)

 

Jag har tänkt mycket på att vi männsikor matar oss med olika saker.

Till exempel jag, som älskar musik, lyssnar på musik VARJE DAG. 

Film älskar jag också, och en del serier, ni vet sånt där! 

Och tro det eller ej, allt detta har påverkat och hjälpt till att utvekla mig till den jag är idag.

Pga att jag matar mig med olika saker så påverkar det både humör för stunden och kanske till och med mitt "jag" för evigt.

 

Minns en väldigt jobbig period jag hade i mitt liv, då lyssnade jag på en viss sorts musik,

ganska djup och deppig, vilket gjorde att jag sjönk in i tankarna och depressionen ännu mer,

och det är värt att tänka på, det du matar dig med kommer påverka dig ganska mycket.

Man kommer även börja "hungra" efter mer av det. Jag kände under den perioden att jag var tvungen att byta musiksmak. Jag mådde bara sämre och sämre av musiken jag lyssnde på, och det var jättesvårt. Musiken var inte bra för mig och jag var tvungen att byta ALL musik och det var kämpigt, tro mig, men Gud hjälpte mig. 

Jag ville inte egentligen, även om jag inte visste att det inte var bra. Jag hungrade ju efter just den musiken för att jag börjat mata mig med den. Men jag klarade det med Guds hjälp som tur var, men tänk ändå på det: "det man matar sig med hungrar man också efter", vilket inte är så bra alla stunder.

 

Däremot, om man går bort från ämnet musik, och lägger fokus på Gud istället:

Om du matar dig med Guds ord, lovsjunger, lyssnar på musik som blivit skriven till ära av Gud, om du kollar på filmer med kristet budskap på något sätt, då kommer du bara hungra efter mer och mer av Gud och det är en otroligt bra hunger, för med många saker som man hungrar efter finns det ju ett slut, lagret räcker liksom inte, men DÄREMOT GUD! Han har inga gränser! Om du bestämmer dig för att sluta med det där du vet inte är så bra att du kollar på/lyssnar på/gör och istället lägger fokuset på Gud kommer Han kunna visa sig på sätt som du inte trott varit möjliga! Han kommer påverka dig och överösa dig med sin kärlek! 

 

Han är fantastisk, tro mig. Jag har blivit knockad till golvet av Hans kärlek flera gånger, bokstavligt. Han är mäktig, större än du någonsin kunnat ana och Han vill att du hungrar efter Honom! 

För Han vill ge dig mer av Honom! Men vår Gud, Han är lite som en "gentleman". Han tvingar sig inte på någon, Han bara erbjuder. Han sträcker alltid ut en hjälpande hand och det är du som väljer att ta tag i den eller inte. 

 

Hungra efter Honom. Ta tag i Hans hand. Han kommer ge dig att äta, i överflöd, men även få dig att hungra efter ännu mer av Honom! Det är så fantastiskt. Så börja mata dig med mer av Guds ord på olika sätt, lita på Honom, Han kommer inte göra dig besviken. 

Hej syskon! 

 

En del av er vet inte att jag skriver egna låtar,

men det gör jag faktiskt! 

Det var ett intresse mest i början, som kanske startade med några rader utan sammanhang när jag var typ elva år, sen slutade jag skriva låtar och började skriva texter och dikter, 

men sen för något/några år sedan hittade jag tillbaka till låtskrivandet.

Under de senaste åren har jag börjat syssla med musik ännu mer än innan, men framför allt har jag även växt otroligt mycket i min tro. Jag är uppvuxen i en kristen familj så tron på Jesus har alltid varit en naturlig del av livet, men det var först när jag för några år sedan började ta min tro på allvar som jag märkte att min livsuppfattning verkligen ändrades. 

 

Detta påverkade även musiken, och låtskrivandet. När jag återigen tog upp låtskrivandet så var jag inne i en väldigt deppig period av mitt liv. Så då blev det väldigt deppiga och jobbiga texter, men sen uppenbarade sig Gud genom musiken. Kände hur Han ville att jag skulle skriva låtar och sprida budskapet om Honom genom detta. Så, Gud drog mig ur den där depp-perioden och hjälpte mig lägga fokuset på Honom, någon vecka senare hade jag skrivit min första låt med Jesus i fokus. Det var som om texten och melodin bara kom en kväll och det kändes som om Gud hjälpte mig komponera musik som skulle sprida Hans budskap.

 

Har nu skrivit ett femton-tjugotal låtar (kanske några fler) som handlar om budskapet och hur Gud räddat mig, om Hans kärlek och nåd och lite sånt där, och det är något särskillt när jag skriver dem alltså. En dag talade Gud väldigt starkt till mig på en kvällsandakt jag hade för mig själv och sa:

"Sofia, jag är ditt liv och musik är ditt liv - blanda." 

Så nu är jag helt enkelt en låtskrivare, i Jesu namn. 

Är dock väldigt blyg när det gäller att spela upp dem.

Fjantigt, kan tyckas, men grejen med musik är att man lägger ihop känslor med ord och melodi och, i mitt fall, min tro, som är det viktigaste jag har, och sen att spela upp det för människor.. det är sjukt läskigt.

Men Gud har hjälpt mig att spela dem i kyrkan, de är ju skrivna med Guds ord.

Plus att alla låtar är som att sjunga vittnesbörd, pga att jag inte skrivit en enda av dom utan att vara berörd av Gud. Så det borde inte vara så svårt.. får hoppas att jag blir mer frimodig när det gäller detta. 

 

Så, alla ni kristna låtskrivare som sitter och läser detta nu,

Gud välsigne er och er musik. Be både innan, under tiden och efter när du skriver låtar.

Diskutera med Gud, hur konstigt det än låter, vad låten ska handla om och vad Han vill säga genom din musik,

för tro mig, Gud kan beröra genom musik och Han vill använda dig i det.

 

Så, jag har musiken och jag har Gud. Jag tänker blanda.

Alla har vi något område i våra liv, i mitt fall musiken, som vi älskar att hålla på med. 

Jag har insett att om man lägger allt det i Guds hand kommer det gå så mycket bättre. 

Så våga du ockå. Ta det där området i ditt liv och ta din tro och BLANDA.

 

Det är värt det. 

Jesus hjälper mig skriva låtar,

Han kan allt! 

Våga blanda du också.

 

Frid. 

 

Vart ska jag börja.. Frizon alltså.. wooow. 

Kom hem igår efter helt fantastiska dagar på Frizon 2013 och jag har upplevt så mycket på bara några få dagar, ska försöka sammanfatta allt med inte alltför många ord, ska verkligen försöka, vi får se hur det går! 

 

Har gått fram för förbön typ 8978654 gånger och det har gett mig så mycket! Har blivit helad på insidan något enormt. Har pratat ut om de senaste åren som ärligt talat varit både vääldigt tunga och helt underbara. Känner en enorm lättnad och känner att jag nu kan börja om på nytt och bygga upp mig själv, har nämligen känt mig väldigt trasig i själen en tid, men nu så! Gud kan verkligen hela och jag känner en otroligt härlig frihet i mitt hjärta och min själ som inte kan beskrivas med ord. Heeelt fantastiskt! 

 

Har även fått förbön för att mina ögon ska bli bättre. Många gånger. Nu förväntar sig folk att jag ska skriva att all närsynhet (vad heter det?) har försvunnit och jag är fullkomligt helad etc. Men nej. Gud har inte helat mig, och nu tänker många "jaha, va synd. Då ger du väl upp.. eller? hur många gånger har du fått förbön egentligen? varför helar han dig inte?" och visst, jag har tänkt en del på dessa frågor, men jag har inte ställt dom till Gud, för vet ni? Han har en bättre plan än mig och Han har även nämnt medan vi bett flera gånger att han testar mitt tålamod i och med helandet på mina ögon. Coolt va? Gud använder allt! Och jag kan inte säga att det INTE blivit bättre på något sätt! Jag ser inte bättre, det gör jag faktiskt inte, MEN Gud har helat musklerna runt mina ögon. Jag har haft synfel i ca 7-8 år och då har mina muskler runt ögonen försökt jobba för att få mig att se bra, även om jag haft glasögon och sånt, och NU SLAPPNAR DE AV! Första gången på sju år, det känns helt fantastiskt! :D Går inte riktigt att beskirva med ord hur skönt det är om man inte vet hur det är med spända muskler runt ögonen, men det är i alla fall helt helt helt underbart! 

 

Och vet ni? Detta kommer en del av er inte tro på för att ni kanske aldrig har hört talas om det,

men medan vi bad på ett av kvällsmötena så fick flera av oss som bad guldstoft på händerna. Låter helt stört, det tycker många, det tycker jag med, men Gud kan till och med visa sin storhet genom att bli äkta guld som glittrar på ens händer. Det är jättecoolt, som små guldkorn liksom, sjukt häftigt! 

 

Har även haft fullt med underbara möten med människor! Har pratat, skrattat, kramats, hängt, käkat frukost/mat/kakor, sovit i tält och hängt i husvagn med underbart fina vänner! Gud har fått mig att inse, än en gång, hur lyckligt lottad jag är som har så mycket fina människor i mitt liv. Skriker av glädje inombords. Så sjukt tacksam. Gud är god! Tack Jesus.

 

Detta blev ett enda långt vittnesbörd om vad som hänt under fem helt underbara dagar. Har ju haft en del musikupplevelser också, fick t.ex. en trummpinne i huvudet på bäästa bandet Hansams konsert, det var gött! Nu har jag den som minne! Har även sett underbara musiker som Two Birds, Tomas Andersson Wij, Claes Strängberg och Adam Tensta(-konstigt nog! Trodde inte jag skulle gilla den musiken, men de va faktiskt helt okej!) för att nämna nåra. Det var najs. 

 

Det blev som sagt långt, hoppas ni orkat läsa och att ni fått lite mer inblick i hur stor Gud är!

För att påminna er liite av vad jag skrivit: Jag har blivit helad från något jag haft problem med i SJU ÅR. Jag har fått GULDKORN PÅ HÄNDERNA. Jag har kännt mig HELT FRI för första gången på ganska länge.

Fattar ni hur awesome vår Gud är eller?

Näe, inte jag heller. Men jag vet att ordet awesome inte räcker till för att beskriva Hans storhet.

 

Detta var lite av det Gud har gjort i mig under dagarna på frizon.

Lovely.

Hejdå mina syskon.

Simma lungt och var er själva. 

Peace!

 

En kompis länkade denna videon på facebook och jag blev ganska djupt berörd av den.

Låter den tala för sig självt helt enkelt, kommer nog blogga och skriva lite vittnesbörd någon kommande dag om allt som hänt i sommar, men just nu tycker jag att du ska ägna några minuter åt att se denna video. Enjoy.

  

 

Kom ihåg: Du är djupt älskad.

 

Frid!

Hej vänner!

 

Kom hem från en fantastisk konferens igår,

nämligen New Wine i Vänersborg! 

Blev rörd till tårar många gånger när jag stod på läktaren och kollade ner på de hundratals människor som bad för varandra, dansade, sjöng och tillbad Gud på alla möjliga sätt.

Väckelsen har startat! 

 

Jag såg en längtan i allas hjärtan,

en längtan lika stor som min

att se SVERIGE FÖRÄNDRAT! 

Att sprida Guds rike ännu mer i Sverige!

På New Wine gick det verkligen upp för mig,

väckelsen har startat! 

 

Vi hade predikanter från andra länder som var där och undervisade,

helt fantastisk undervisning måste jag bara påpeka! :D 

Men i alla fall, en av dem sa hur folk som inte bor i Sverige börjar prata om hur mycket Gud gör här i vårt land!

Att Gud verkligen har startat sin väckelse och att Sveriges framtid är i Herrens trygga händer!

DET SKER NU! Där du går, där du lever, Gud har satt igång en enorm väckelse i vårt land! DET ÄR SANT.

 

På ett av kvällsmötena på New Wine bjöd de in oss ungodmar till att vara förebedjare,

alltså var det vi som fick gå runt och be för de som ville ha förbön, och det var något av det underbaraste jag upplevt på läääänge! Fick be med fantastiska människor som längtade efter mer frimodighet och för mycket andra saker! Fick se Gud beröra deras hjärtan och bli taggade på att gå ut och sprida Guds rike! Fick även själv förbön och blev så galet fylld av Gud att jag knappt visste vad jag gjorde! Fylldes med en enorm glädje, mer än jag någonsin upplevt! Jag skrattade så mycket att jag knappt kunde andas! Jag sprang runt, hoppade, dansade, rullade runt på golvet, det var helt galet! Helt galet underbart! :D 

 

Nu är jag hemma igen. Det har varit några av de mest fantastiska dagarna i mitt liv. Har aldrig blivit så peppad, har aldrig fått ut så mycket av en konferens! Känner mig som en helt ny människa! Har mött nya fantastiska människor, träffat mina underbara vänner från tidigare år och har sett alla dessa bli berörda av Gud på nya sätt. Så underbart. Gud är så god.

 

Påminn dig varje dag om att Gud är med dig,

och en viktig sak är att du är dig själv! 

För vet du?

När du tagit emot Jesus så speglar din personlighet ut det! 

Folk ser att det är något annorlunda med dig! 

Så var dig själv, då sprider du Guds rike! 

 

Så älskade syskon,

var er själva.

Var frimodiga.

För vet du? 

Saker händer i Sverige.

Till och med kristna i andra länder lägger märke till hur många som blir helade och hur många som blir frälsta,

vad Gud gör i Sverige syns från utsidan,

nu ska vi se till att det syns här med! Att vi verkligen öppnar ögonen för förvandlingen som startat! 

 

Ut med er! 

Sprid Guds rike! 

Visa kärlek och respekt!

Gå emot världens ego-inställning!

Ni gör skillnad.

 

Tack för mig! 

Ber för er! 

 

//Fia. 

 

Varför ska vi älska varandra?

Varför står det i bibeln att man ska "älska sin nästa" och till och med "älska sin fiende"?

VARFÖR är det så viktigt?

 

Här om dagen föll poletten ner i lilla Sofia Delhags huvud:

Gud är kärlek.

De orden har man hört tuusen gånger! Men vad betyder de?

Jo, det betyder helt enkelt att GUD ÄR KÄRLEK!

Alltså, för att sprida Guds rike måste vi visa kärlek till våra medmänniskor,

för GUD ÄR JU KÄRLEK! Om vi sprider kärlek sprider vi Gud själv!

 

Hur ser världen ut egentligen?

Det står i bibeln "världen kommer hata er", "ondska lever i världen" etc.

Så, motsatsen mot ondska, det är ju trots allt kärlek, eller hur? Ni är med på banan? Bra.

Alltså förändrar vi världen genom att gå emot hatet och visa kärlek.

FÖRSTÅR NI?!

Dessa ord som jag upprepat 8467812954 gånger nu är nyckeln till våra liv!

 

För att Gud ska kunna ta en större plats i våra liv måste vi visa kärlek,

för när vi visar kärlek pekar vi på Gud och då växer vi i vår tro och i allt vi gör.

Fokusera på kärleken i allt du gör, då fokuserar du på Gud och då kommer allt bli bra. 

 

Många av er kanske kopplat detta redan och tänker "Men är hon seg eller? Vi har fattat nu! Kan hon sluta tjata om det där? Det var ju typ tusen år sen jag fattade det där!" 

Fast, har ni verkligen fattat? 

och om ni har fattat: Förstår ni varför jag upprepar det hela tiden?

Har ni verkligen fattat att det är Gud ni sprider när ni visar kärlek?

 

Mitt liv föll liksom på plats. Jag har hört en del gånger att jag "verkar vara kristen" eller hur man "ser på mig att jag är kristen" etc. Det har många kristna hört och jag har aldrig fattat varför, men nu har jag kopplat!

Vi kristna har inte bara uppgiften att sprida kärlek, vi har fått i uppgift att sprida GUDS kärlek! 

Anledningen till varför det "syns på oss" att vi är kristna är för att vi har Jesus i vårt hjärta,

och eftersom att vi har Jesus i vårt hjärta sprider vi automatiskt Guds kärlek. 

Guds kärlek är något djupare än världens kärlek, och det är det som är speciellt. 

 

Genom Jesus, Guds son och kärleken själv, som vi har i vårt hjärta, så förändras våra liv.

Vi sprider inte bara kärlek, vi sprider Gud samtidigt. 

Det är därför vi måste älska varandra.

Det är därför det är så viktigt att vi älskar vår nästa likaväl som vår fiende.

Om vi älskar alla människor så sprider vi Guds rike till alla genom det.

 

Alltså, eftersom ni har Jesus i ert hjärta så visar ni Guds kärlek när ni visar kärlek,

och därmed sprider ni Guds rike. Jesus har förändrat mitt liv och min personlighet.

För alla vi som har tagit emot Jesus i vårt hjärta pekar sedan på Honom genom allt vi gör

automatiskt. Genom kärleken vi sprider, genom ögonen, genom personligheten, genom ageranden,

genom glädjen, våra liv pekar helt enkelt på Gud när vi tagit emot Jesus.

 

Så, varför ska vi älska varanrda?

Svar: För att vi ska sprida Guds rike, det är ju trots allt vår uppgift.

Och varför kärlek?

Svar; Jo, för att Gud är kärlek.

 

Så syskon, glöm aldrig att visa kärlek.

Glöm inte att bry er om människorna i din omgivning.

När ni älskar människor får de människorna smaka på Gud,

så glöm inte det.

 

Frid.

Är helt mållös. Helt tagen.

Finns inga ord för att beskriva mina känslor och tankar just nu,

men jag ska försöka.

 

Gud berör och möter mig på nya sätt konstant

och jag har verkligen bett för att jag ska kunna se Hans skapelse ur ett nytt perspektiv.

Att Han verkligen ska få mig att inse vad Han har skapat för VÅR skull

och hur underbart det är. Jag har helt enkelt bett om förståelse.

 

Idag, för ca en och en halv timme sen så kände jag hur jag skulle gå ut på promenad.

Det var grå himmel och fuktigt i luften, kändes som det skulle börja ösregna när som helst,

men jag tog på mig mina blommiga gummistövlar och traskade ut på en lantväg jag brukar gå vid.

Så fort jag kom ut fylldes jag av en känsla jag inte kan beskriva. Jag bara kände en sådan SJUKT stark Gudsnärvaro! Allt jag såg, allt jag hörde, allt jag upplevde, allt lovsjöng Gud!

Fåglarna som flög, daggdropparna som låg i gräset, löven som hängde i träden och blommorna som blommade

-Allt bara sjöng ut Guds lov! Det var som om världen hade förändrats, Gud har verkligen fått mig att SE världen!

Jag sitter nu här framför datorn och försöker beskriva detta underbara, allt det vackra, all den kärlek Gud har skapat allt detta med, men jag hittar verkligen inte orden! Allt är bara för vackert, så vackert att inga ord på något språk kan beskriva det!

 

Jag har nu kommit hem efter att ha gått runt och bara njutit. MEN detta är inte det enda Gudsmötet jag fick på min promenad! Han talade till mig hela vägen! Det mäktigaste var när jag skulle gå tillbaka, för då gick jag förbi ett hus där en hund bara rusade ut och började skälla och springa, men sen stannade den upp och fortsatte skälla och hålla på.. Jag vet inte hur ni är, men när en hund kommer springandes och skällandes mot mig så blir jag lite smått rädd. Hur kan då detta vara ett gudsmöte?

Jo, sen kom ägaren ut, helt chockad.

"Hon skäller aldrig, jag är verkligen helt chockad! Hon är ingen vakthund eller något, hon är jättesnäll!"

Sen hälsade jag på hunden och gick vidare, men sen kände jag hur Gud sa till mig:

Ehm... Gud? Vad menar du nu? Är jag ute på promenad med en hel armé av änglar runt omkring mig? Vad menar du? Tankarna snurrade, och Gud svarade genom en sjukt häftig bild.

 

 

Sen hörde jag det fantastiska. En uppmaning från Gud till alla oss kristna, och detta låter knäppt, för ingen människa kan förstå hur stort detta är, men Han sa:

Jaha Gud, ska JAG sända ut DINA änglar? Det är väl du som ska göra det? Svarade jag lite tankspritt tillbaka.

 

Vi har fått en uppgift syskon. Vi kan förändra världen tillsammans med Gud,

så vad säger ni?

 

 

Länge sen jag skrev,

länge sen jag kom på tanken,

men nu så!

 

Idag har varit en underbar dag.

En störd dag.

Har fått möta Gud på ett helt nytt sätt!

 

Sjöng på en gudstjänst i morse med min syrra och en kompis,

och predikan.. det kändes som han som predikade hade läst mina tankar.

Jag kände hur Gud använde honom för att berätta hur mitt liv egentligen är.

Det låter konstigt detta, jag vet. Det kommer låta konstigt både för dig som var samma gudstjänst som mig i morse och för dig som inte var där, men jag förstod lite, pga vissa delar i predikan, vad jag ska göra av mitt liv och vad Gud gjort genom mig redan, hur han använt mig i mitt liv hittills.

 

Det är svårt att förstå vilket wake-up-call jag verkligen fick.

Det kändes som mitt liv hade varit ett ofärdigt pussel och att ännu en bit sattes på plats genom att Helige Ande berörde mitt inre.

 

Nu förstår jag lite mer.

Jag ska inte gå in på detaljer om vad Gud har talat till mig,

för det behåller jag som en skatt i mitt hjärta.

Jag kan bara säga att denna förvandling,

från ovetande till vetande,

har varit något av de coolaste mötena jag haft med Gud.

 

Jag ber för alla er som läser detta.

Jag ber att Gud ska visa det Han visade för mig, fast i ert liv.

Att du ska få ett "wake-up-call" från Gud,

att du ska få känna hur Gud lägger till en pusselbit i ditt livs-pussel.

Det ber jag denna ljusa maj-kväll.

 

Han förändrar mitt liv för var dag som går.

Han förändrar ALLT.

Orden räcker inte till,

men Han är också ALLT i mitt liv.

 

Vill också utmana er alla att verkligen ta tid med Gud.

Snacka med Honom.

Be Honom lägga till en pusselbit.

Be Honom få dig att förstå lite lite mer.

Gör det idag. Gör det nu!

Som Mark Twain sa en gång:

Det finns dagar jag verkligen lägger fokuset på Gud och låter Honom ta hand om den,

för dessa dagar inser jag Hans storhet. Detta borde jag egentligen inse varje dag,

för när jag gör det blir dagen verkligen "den bästa i mitt liv".

 

Så börja snacka med Gud om ditt livspussel,

lägg varje dag i Guds hand,

ditt liv kommer bli annorlunda.

 

 

Jag har längtat till påsk i ett år nu.

Med andra ord sen förra påsken.

Varför?

 

Påsken är nog det mäktigaste som händer på ett år.

 

Många i dagens samhälle förstår sig inte på varför det ska vara så mycket jubel från kyrkan under just denna helgen,

det var ju trots allt bara någon snubbe som dog för 2000 år sen, eller hur?!

NEJ!

Påskens huvudpoäng är inte att Jesus dog,

det är att han UPPSTOD IGEN!

 

Vad innebär då detta?

Det har jag fått en djupare förklaring på under påskhelgen som jag spenderade i Huskvarna på konferensen Tre Dagar .

 

Jesus kom inte till jorden för att visa upp sin gudomlighet och hur mäktig han var och för att samla ihop en armé av folk som skulle strida fördet rätta. Han kom i ödmjukhet. Han föddes som vilken männsika som helst,

växte upp och i 30 års åldern började Han undervisa, och det var då allt förändrades.

---------------------------------------------------------------------------------------

Han undervisade om Guds härlighet, Han utförde under med Guds kraft: botade sjuka, uppväckte döda, lugnade stormar, gick på vattnet, massor av grejer! Hur i hela världen kunde detta vara möjligt? Jo, för Han var GUDS SON. Han var ett sändebud från Gud. Gud gav bort det finaste Han hade, sin egen son, för att Han skulle ta skulden för allt dåligt vi gjort, gör och kommer att göra i våra liv. Allt detta dåliga som precis alla gör, som med ett annat ord kallas synd, tog Jesus på sig.

 

Jesus blir korsfäst. Pga all synd och allt mörker mellan människan och Gud, var Gud tvungen att själv komma till jorden och ta allt dåligt på Honom och ställa allt till rätta. Så, nu hänger Han där, med all skuld och synd på Hans axlar, med en blodig sönderpiskad rygg och en törnekrona på Hans huvud som borrat in sig i Hans skinn.

Han dör på korset. Han begravs.

 

Många tror att påskens berättelse slutar där. Att det enda vi kristna firar är att Gud sände sin enda som för att Han skulle ta all skuld på sig och sedan dö för oss. Men det är inte slut här.

Vad händer? VAD är det vi firar?

 

Jo, att på tredje dagen efter Jesus har dött så UPPSTÅR HAN!

Han besegrar DÖDEN! Och varför?

Jo, för att du och jag ska få förlåtelse av Gud. Gud har övervunnit synderna och därför, om vi ber om förlåtelse, förlåter Han oss. OCH om VI följer Honom så får vi evigt liv.

 

FATTAR NI ELLER?

GUD HAR BESEGRAT ONDSKAN!

HAN ÄR SÅ MYCKET STARKARE!

 

Gud bevisar sin kärlek,

och på Tre Dagar i år har jag fått möta Gud på nya sätt.

Han har fått mig att gråta, att skratta, att dansa och att INSE eller snarare ANA Hans godhet och storhet.

Jag har fått en bättre relation med Gud och till mina vänner som var där.

Det är en obeskrivlig känsla som väckts inom mig.

Ett enormt HOPP om att Gud HAR förändrat världen och kommer göra det igen.

Han vill använda oss till att sprida Hans rike och till att sprida kärlek i världen.

 

Ibland önskar jag att alla som inte är kristna skulle få se en jämförelse på världen utan Gud och på världen MED Gud. Då kanske de trots allt förstår att Han finns och att Han vill att alla ska följa Honom.

 

Gud älskar dig.

Han bryr sig om dig.

Han ser dig.

Han vill att du ska följa Honom för att just du ska kunna leva med Honom och inte behöva dö.

För att du ska kunna komma till Honom för att få förlåtelse och för att få en trygg famn att vila i.

För att du ska få förstå Hans kärlek.

 

För vet du?

Han sände sin ENDA SON för din skull,

för att du skulle bli räddad.

 

Ett ord som många fruktar. Ett ord som många mår dåligt av. En känsla som ingen vill ha. Svaghet.

Att vara svag. Vad innebär det?

Man känner sig hjälplös, övergiven, borta, trött, man har ingen ork kvar. Det enda man kan göra är att be om hjälp, så att någon annans styrka kan hjälpa en själv,

 

Människor, alla människor, har oftast svårt att visa svaghet. Man tror att man är jobbig eller påträngande om man ber om hjälp. Man gör upp egna teorier om hur folk ska reagera om man ber om hjälp och visar sig svag.

Men det finns en som vet när du är svag. Det finns en som vet när du känner dig hjälplös och jobbig. Det finns EN som vet, och det är Han som bär dig, just nu, i din svaghet. Herren.

 

Han känner dig, Han är med dig och Han hjälper dig.

Tappa inte hoppet, för det är i svagheten, då vi inte kan göra så mycket själva, som Gud kan gripa in. Han kan göra sitt verk om du ber Honom, alltså är vi på så vis starkare i svagheten. För vi förstår tillslut att vi behöver hjälp, och då gör vi inget motstånd mot Gud när Han hjälper oss, för vi inser att det är precis det vi behöver.

 

Vi låter Honom förändra oss och hjälpa oss. Han ger oss Hans styrka och hoppet tillbaka.

Han väcker en ny dag och du vaknar med ny kraft och känner Guds starka närvaro.

 

Det är först när du erkänner svagheten för Gud som Han kan gripa in. Han tränger sig inte på, Han sträcker bara alltid ut en hjälpande hand till dig. Han erbjuder bästa möjlige hjälp. Han erbjuder sin kraft, sin ande & sin nåd.

 

I svagheten är det endast Gud som kan hjälpa dig på djupet. Så:

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

Tänkte dra en liknelse med myggbett.. jag och mina konstiga liknelser, men men! ;) 

 

Alla har ju haft myggbett, eller hur?? 

Och alla vet hur äckligt mycket myggbett kliar.

Man vet att man inte borde klia, 

för det gör bara att det kliar ännu mer,

och om man kliar ännu mer så går det hål på skinnet och det blir ett sår istället,

vilket är ännu värre, för då börjar det svida också.

Då finns det inget annat att göra än sluta för att det ska bli bra,

man måste låta bli att klia på såret, för annars blir det inte bra, utan bara värre.

 

Så kan det vara i livet också.

Det är något område i livet som alltid finns där och vill att du ska göra något som du egentligen inte vill.

Precis som ett myggbett finns det där och bara är jobbigt. Om man då bara låter det vara, så går det över,

men om man börjar ge efter så blir det svårare att få det bra. 

 

Så har det varit med massa tankar jag har haft,

jag kan säga det nu eftersom att jag kommit över det nu,

men alla har vi haft jobbiga tankar om oss själva.

 

Jag lyssnade på alla röster i mitt huvud, 

och har man väl börjat lyssna är det mycket svårare att få bort det. 

Det är precis som det är med myggbett-det blir bara värre.

 

Jobbiga tankar och mörker får så mycket plats som man ger till det,

och det fick jag uppleva sjukt starkt.

Jag märkte att ju mer jag lyssnade, ju värre blev det.

Med värre menar jag: Ju mer jag lyssnade, ju mer trodde jag på det.

Jag litade på att rösterna i mitt huvud talade sanning.

Men vet ni? 

Djävulen arbetar genom lögner.

Den största lögnen han har kommit på, och lurat i väldigt många, är att han inte finns.

 

Han jobbar genom att tala lögner in i människors huvuden och liv,

och många tror på det de hör,

och mår sämre.

 

Det är precis som med myggbettet, som sagt. Brukar inte ni tänka:

"..om jag kliar lite, asså bara liiite, så går det kanske över!"

...nå?

...Blir det bättre?

 

Men det är fortfarande något i oss som tror det.

..Eller är det vi? Är det vi som tror det eller är det något som säger det åt oss?

Ingen kan bevisa något, men jag tror inte att det är vi.

Eller visst, myggbett är väl ingen stor grej, tänker ni. Man vet ju hur dem fungerar nu!

Men varför fortsätter vi då?

 

Varför fortsätter vi med dedär dåliga vi håller på med när vi vet att det bara blir sämre för oss?

 

Jag tror vi blir övertygade av "våra" tankar.

Men du?

Det är oftast inte dina tankar,

det är djävulen som säger det och får det att verka som det är en av dina tankar,

så du litar på det.

 

Har fått ganska mycket inspiration till detta genom en predikan en broder länkade till mig för ett tag sen,

det var Dan Mohlers predikan "How to Resist the Devil".

Och en sjukt go grej jag börjat fundera mycket på, som han säger i predikan, är:

"Om djävulen säger något, tänk bara motsatsen så har du svaret!"

 

Men hur fattar man när det är han som pratar?

Hur känner man igen att det är han när det kommer upp något sånt i huvudet?

Ganska enkelt, egentligen: Om du får en tanke som fr dig att må dåligt eller som för övrigt inte är bra så är det han som pratar. 

Vilket betyder: alla har hört honom någon gång.

 

Han är bara onödig. Han vet att han är besegrad,

för det finns någonting mycket större!

Så om djävulen skapar ett myggbett i ditt sinne eller i dina tankar,

klia inte, gör det inte till ett sår,

för Jesus är större och Han är med dig!!!

 

Det fick jag klart för mig när min självbild hade rasat ihop,

för det är så det blir tillslut. Myggbettet som bara hade kliat i början blev till ett stort sår.

Men Jesus är en otrolig helare. Han hjälpte mig på fötter igen och sydde ihop allt trasigt i mitt hjärta och i mina tankar. Men det var först när jag såg mot Honom och bad om hjälp som jag blev räddad. Min Farsa, alltså min Gud, har gett alla ett val. Han vill inte hjälpa någon när de absolut inte vill. Han erbjuder alltid sin hjälp och Han står alltid med en öppen famn till alla människor, men det är ditt steg som är avgörande. Ta en kram som ett exempel, båda måste vara med på det för att det ska bli en riktig kram, för att det ska funka. 

 

Han räddade mig från ett stort mörker,

och nu när jag är fri inser jag hur lite makt satan har egentligen.

Om du hör massa sånna jobbiga tankar, tänk tvärtemot vad du hör, för det är sanningen.

Hans främsta vapen är lögn. Glöm inte det kära syskon.

 

Gud välsigne er syskon, jag ber för er. 

 

/Fia. 

På bussen. Allt är stilla, alla är tysta. 

Skymning, åker genom Jönköping.

 

Vid Vätterns horisont lyser himlen av en lila-rosa färg,

men om man kollar mitt upp på himlen ser man en djup-blå färg och en stor starkt lysande,

perfekt rund måne omgiven av många stjärnor.

 

Utanför fönstret går några människor förbi,

de skrattar och pratar. Kanske om deras underbara dag,

kanske om vädret,

eller kanske om något fullständigt onödigt,

det kvittar.

 

I Huskvarns omringande skogar står ståtliga träd med sina grenar vilande som vingar över dalen.

 

Jag sitter nu och funderar, ganska noggrant, på allt jag ser. Nej, inte bilar, hus och affärer. Inte vägar, trafikljus och broar.

 

Jag ser bara alla träd. Alla sjöar och vattendrag. Himlen. Människorna. Fåglarna. Månen och stjärnorna.

Guds skapelse. Inte människornas vägar och hus, jag ser bara Guds skapelse.

 

Alla olika sorters gräs, träd, månens perfekt runda form och himlens otroligt vackra färg. Kan allt detta vara en slump? kan allt detta ha skapat sig sjäv ur intet? Människans logik är inte tillräckligt korkad för att tro på det egentligen.

 

Hur alla människor resonerar när det gäller människor:

Någon har målat en fin tavla, personen som ser den: Vem är konstnären? Vem har gjort detta vackra konstverk?

Logiken här: Det finns en konstnär som har gjort tavlan.

 

Hur en del människor resonerar när det gäller Gud:

Han har skapat ett fantastiskt konstverk som ligger precis framför ögonen på oss varje dag,

och frågan? Ska ingen fråga vem konstnären är? Nej. Logiken här: Ingen har skapat detta, det har skapat sig självt.

 

Men jag tror på att det finns en konstnär. Jag tror att Han skapat oss och världen. 

Detta satt jag och funderade på, på min bussresa från Huskvarna till Jönköping och tillbaka igen,

Hur otroligt vackert Gud skapat allting.

 

Tänk er världen,

tänk t.ex. sommaren,

alla olika blommor och insekter,

havets svallande blå vågor

och solen som lyser starkt på den klarblå himlen,

det gröna vajande gräset 

och blöta fötter bå en sandig vit strand.

 

Det är mycket små detaljer i livet vi borde tacka för.

Snöflingor på ögonfransarna, eller den första isen på vattenpölarna.

Den första vitsippan på våren eller första longboardturen då isen smält.

Det finns så mycket gött i livet som vi inte förstår hur underbart det är.

 

Tycker det är lite konstigt,

så jag ska börja tacka för dessa småsaker oftare,

för det är ingen slump att de finns.

Gud skapade dem för att vi skulle njuta av livet här på jorden.

 

Så ikväll ska jag bl.a. tacka för:

jordnötter, gråsten, blåmesar och istappar.

Vad ska du tacka för?

 

Detaljerna gör livet så mycket coolare när man tänker efter,

det blir så mycket mer rikt och vackert.

 

Så jag lägger upp en sommarbild nu som jag tog för något år sen,

mitt i den kalla månaden,

just för att visa hur vackra detaljerna är här i livet.

 

Ett annat tacksägelseämne för min del:

spindelnät i hallonsnåren fyllda med dagg efter den svala sommarnatten.

 

 

Tack Herre för alla vackra detaljer som du skapat i vår värld,

och tusen tack för allt otroligt vackert du skapat,

både människor, träd, vatten, himmel och allt annat.

Tack att jag får ta del av att leva i den värld du skapat,

Tack Herre, jag är tacksam. Djupt tacksam. 

 

Amen. 

 

Känner ni igen er i att man sitter någonstans där man hör hur mycket prat som helst och man försöker lyssna på något påp datorn eller något, men alla ljud omkring överröstar det man vill höra?

Vad gör man då? Jo, man sätter i hörlurar såklart! Då är det bara en själv som hör, och dessutom så stör det ingen annan, men jag tänkte fokusera på det första, då hör man bättre.

 

Detta kan man ta som en liknelse.

 

Världen har många röster. Röster som säger:

-Köp detta till halva priset!

-Använd detta shampoot! 

-Använd dessa produkter för att få dig själv att se yngre ut!

-Gör såhär och såhär så får du bästa räntan!

-Tänk på dig själv före alla andra!

 

Det var ganska ytliga grejer, men det finns också röster i världen som säger:

-Du har alltid fel.

-Du är värdelös!

-Va ful du är!

-Ingen tycker om dig!

-Du kommer inte klara det där.

-Du är för svag!

-Du är för feg!

-Du är för dålig.

 

Dessa röster kan vara väldigt påfrestande. Alla dessa röster hör man överallt vilket blir att det omvandlas till tankar som snurrar i huvudet istället. Om man har allt detta i huvudet samtidigt, som väldigt många av oss har, så mår man inte bra. Man inser tillslut att man inte orkar allt detta. Man kommer ibland in i perioder där man lyssnar mer på dessa röster än på något eller någon annan, jag har vart där och jag vet hur jobbigt det är, för man börjar tro på dem så mycket, just på grund av att man hört det så många gånger.

 

Men vet ni? 

Då kan man sätta in hörlurarna och lyssna på det man var påväg till att lyssna på från början. Det där på ipoden/datorn/mobilen som man ville fokusera på egentligen. Detta får nu symbolisera Gud. 

Tror det är fler än jag som har satt i hörurarna och ignorerat omvärlden med hjälp av härlig musik eller liknande någon gång, eller hur? Men om man tar detta som en liknelse, att man själv måste vilja sätta i dessa hörlurar,

man måste själv ta upp dedär svarta hörlurarna som ligger där bredvid och sätta in dem i datorn för att det ska funka.

 

Gud tränger sig inte på. Han är alltid tillgänglig och vill alltid att vi ska lyssna på Honom, men det kan va svårt med alla dessa röster i världen runt omkring. Om man då väljer att ta bort fokuset på omvärlden och bara fokusera på Gud så är det precis som man tar upp dedär hörlurarna bredvid datorn och kopplar in dem. Först då hör man tydligt vad Han vill säga.

 

Detta kan man inte göra hela tiden, det är sjukt tufft, det vet jag, men att försöka göra detta lite varje dag är sjukt nyttigt för själen och man växer verkligen i tron av att lyssna och prata med Gud.

 

Hur i hela världen menar den där Sofia Delhag med att man sätter in hörlurarna då? Visst, det kanske är gött, men hur gör man? Vad menar hon?

Jo, man ber. Man ägnar, det räcker med några minuter under en dag, till bön. Bön är inte bara att rabbla ord, det är att prata med Gud. Som jag skrivit tidigare är bön inte en monolog, det är en dialog. Bön är trots allt kontakten mellan människan och Gud. Sjukt coolt, eller hur?! 

 

Men som sagt, precis lika mycket som hörlurarna tränger sig på när de ligger bredvid datorn, så lite tränger sig Gud på i din vardag. Han VILL att du ska lyssna, men Han vill att du också ska vilja det, så därför sätter Han inte in hörlurarna åt dig, utan Han låter dig välja vad du vill. 

 

Så, en kort sammanfattning. Kontakten mellan Gud och dig kan liknas vid kontakten mellan dig, hörlurar och en dator. För att höra bättre i en bullrig och stökig värld där alla pratar i mun på varandra och säger alla möjliga saker, så är det bättre att man sätter in hörlurarna och lyssnar på det man vill höra. De peppande orden, sanningen och kärleken från Gud. Det är bättre att lyssna på Han som skapade världen, Han som är sanningen och kärleken, än de som bor i världen som säger massa skit och bara får dig att må dåligt.

 

Länge sen du hade i hörlurarna? 

Vet du? Gud sitter och väntar på att du ska ta upp kontakten med Honom,

så, min syster eller bror som läser detta, vad hindrar dig?

Frid! 

 

"Livet är så hemskt.

Det är alla hjärtansdag,

jag är singel,

har ingen att hänga med,

allt är bara allmänt deprimerande.

Vad ska jag göra idag då?

sitta och kolla på alla facebookstatusar och tweets om hur alla andras dag är så underbar.

det är vad jag ska göra.

Sjunka ner i tankarna och stanna där.. det ska jag göra."

 

 

Alla kära människor där ute i världen som inte är ihop med någon idag,

låt mig påminna er om att det heter "alla HJÄRTANS dag" och inte "alla-som-är-ihop-med-någons-dag".

Det heter alla hjärtans dag. Visste du det?

Alla har ett hjärta, eller hur? därför tycker jag att ni ska tänka att det heter "allas dag" istället.

 

Alla kanske vi inte har någon att dela livet med eller någon vi är ihop med eller liknande,

MEN vi har ju så många andra runtomkring oss som vi älskar, eller hur?!

Alla hjärtans dag är inte meningen att det ska vara en deppig dag,

du ska fira den med de du älskar!

Så fira den med familjen, tjejkompisarna, killkompisarna,

istället för att sitta själv hemma och tänka på allt du inte har.

 

Idealen för dagens tonåringar, enligt världen, är ju tyvärr:

-Se bra ut, med andra ord-Va smal, va smikad, följ modet, va inte dig själv för då är du udda, och det är ju en KATASTROF!

- Ha en pojkvän/flickvän, annars verkar du ju vara opopulär, kära nån!

- Ha massa vänner, inte bara några få, utan ha många, mycket bättre att känna många lite än att känna några få väldigt väl!

...okej, en del av dedär är överdrivet. Men vi har sjuka ideal om vad man ska ha och hur man ska va i dagens samhälle.

 

Men vet ni vad jag tänker?

Jag tror på Gud. Det framgår nog ganka väl här på bloggen,

och jag VET att Han har planerat mitt liv och Han kommer hjälpa mig och leda mig rätt genom livet.

En dag vet jag att Han kommer se till att jag träffar den jag ska spendera resten av mitt liv med,

men tills den dagen kommer och tills jag träffar den personen så ska jag vänta.

Jag litar på Honom och jag vet att Han bryr sig.

Jag är älskad utav Gud, och det räcker för mig. Han har skapat mig såhär, därför ska jag vara såhär, för om Han, som vet vad fin är, hade velat ha mig annorlunda hade han skapat mig annorlunda. Om HAN tycker jag är fin såhär, borde inte jag vara så som han skapat mig då?

Hans kärlek för mig och dig är obeskrivligt stor och äkta.

Jag hade överlevt med hela världen och alla dess människor mot mig, om jag bara visste hur mycket Gud älskade mig. Han är så otroligt kärleksfull.

Så, jag kan överleva utan någon annans kärlek, bara jag vet att Han älskar mig.

men vet ni? Så tänker inte Gud.

Han ger oss så mycket mer!

 

Han vet att vi människor är väldigt tvivlande,

Han vet att vi inte förstår all Hans kärlek för oss,

så vet ni vad Han har gör?

Han ser till så att vi alla har människor runt omkring oss som älskar oss.

 

Jag har en fantastisk familj, en underbar släkt och helt galna men underbara vänner,

och det tackar jag Gud för,
för jag vet att det är Han som ser till att det är så.

 

Så vet ni hur jag spenderar min alla hjärtans dag?

Jag tackar Gud för alla jag har i mitt liv,

Jag hänger med min älskade familj.

Jag sitter inte och deppar över att jag inte har någon pojkvän,

för jag vet att Gud kommer lösa det så småning om.

 

Det står ju trots allt "Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också."

vilket betyder ungefär: "Tro först på Gud och lita på honom, så kommer du få mer än du någonsin kan ana PÅ KÖPET!"

 

Alltså, Han kommer fixa allt vi behöver på något sätt om vi tror och litar på Honom.

Sjukt gött,

inte sant?

 

 

Så kära ni,

sitt inte och deppa för allt du inte har, utan var glad för allt du har istället!

Du har så mycket som är så fint i ditt liv om du bara tänker efter.

Då borde du vara tacksam istället,

det är jag.

 

 

Jag hoppas detta fick er att inse att ni behöver inte vara i ett förhållande för att få en fin alla hjärtans dag.

Fira med de du älskar!

 

Och vet du?

En dag kommer du möta "the one",

och du kommer fatta det när du möter den personen.

En dag kommer du träffa den personen du ska spendera resten av ditt liv med,

men du, vänta på den dagen. Vänta på den personen.

För vet du?

 

 

Det finns en kärlek större än livet självt,

och det är Guds kärlek.

Han älskar dig även om du vänder honom ryggen,

Han kommer alltid finnas beredd att backa upp dig i de tuffa stunderna.

Han finns och Han älskar dig.

Lita på det, för det är sant.

 

 

Tack för mig,

hoppas du förstår(eller anar) hur älskad du är.

Gör inget dumt idag,

utan ha en fin dag med de du älskar istället.

 

 

Gud välsigne dig.

 

 

Frihet.

 

ett underbart ord.

underbar innebörd.

att vara FRI.

 

Tänk känslan, att känna frihet!

Efter sista lektionen på fredagar,

efter sista dagen innan lovet,

lyckan. känslan av FRIHET!

 

helt underbart, tycker ni inte det?

 

Jag har fått uppleva en frihet på ett djupare sätt,

inte bara lyckan när man slutar skolan på fredagar eller känslan av ett sjukt gött sommarlov,

känslan av att vara fri från djupa sår i själen.

 

Jag har varit jagad av jobbiga tankar och haft stora sår inom mej efter saker som hänt mej,

jag trodde aldrig att detta skulle försvinna,

jag trodde att Gud bara skulle hjälpa mej att ignorera dessa sår och vara glad ändå.

Jag trodde, men då fattade jag inte. Jag förstod inte kärleken från Gud, som jag så många gånger pratat med folk om och skrivit om. Jag förstod inte "nåd", "förlåtelse" och "gränslös kärlek". Nu förstår jag.

 

förra helgen var jag på återträff med Teenstreet som är ett internationellt ungdomsläger jag åkt på två år i rad,

och jag ville verkligen lägga helgen i Guds händer,

jag ville att något skulle HÄNDA inom mej. Jag ville uppleva Gud på nya sätt och hade stora förväntningar.

Det fick jag verkligen. Jag hade inte tänkt på hur ont dessa sår gjorde i mig förrän just då, allra sista mötet på återträffen. De snackade på mötet om att man kan lämna precis ALLT till Gud. Han kan hela en på djupet, på ett sätt vi inte förstår. 

 

Jag gick till förbön och fick förbön tre gånger av två härliga människor, och jag upplevde hur jag verkligen blev totalt FRI! Jag kunde andas igen. Jag kunde inte tänka på det jobbiga som jagade mig, jag var helad från det. Gud gjorde att såren i mig läkte, och nu mår jag bra. för vet ni? GUD helade mig och gjorde mig fri på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

 

Guds logik är utanför vårt tankemönster. Vi kan inte ens ana hur många olika sätt han kan möta oss på och jag har mött honom på alla möjliga sätt. 

 

Det blev oerhört starkt för mig, detta. Att slippa dedär tunga, slippa alla jagande jobbiga tankar, vara totalt FRI från det! HALLELUJA!

 

Jag har bestämt mig nu, som så många gånger förr, att jag ska följa Jesus fullt ut. Jag ska inte bara GÅ i Jesu fotspår, jag ska DANSA efter Honom, för Han har gjort mig fri, Han har gjort mig glad, Han är mitt allt och det minsta jag kan göra för att uttrycka min tacksamhet till allt Han gjort för mig är att leva mitt liv för Honom.

 

Om ni inte upplevt detta speciella helande själva så är det svårt att förstå hur underbart det känns,

tänk dig att dedär tunga du går och tänker och bär på, allt det som känns som en klump i ditt hjärta,

tänk att det bara försvinner.

 

Det är en bättre frihetskänsla än att gå på sommarlov till och med, 

och DÅ är det sjukt bra! ;)

 

 

Gud är min pappa,

Han vill inte att jag går runt och bär på jobbiga grejer som hänt,

Han vill inte att jag ska må dåligt,

Han vill att jag lever i frihet med Honom.

 

Vet du?

HAN VILL GÖRA DIG FRI!

Han vill inte att du går runt och tänker på allt som hänt,

Han vill att DU ska må bra och vara glad.

Vet du varför?

För att Han älskar dig. Han älskar dig så mycket att du inte kan ana!

 

Han begär inte att du tror på Honom,

det är ditt val,

men vet du?

Han kommer alltid tro på dig.

 

 

Om du går runt och bär på något som är väldigt tungt som du inte vill ha kvar inom dig,

ta kontakt med mig!

Kommentera eller ta kontakt med mig på facebook,

för då vill jag be för dig!

 

och kom ihåg,

för alltid,

att Gud KAN göra dig fri,

allt handlar om att DU ska LÅTA Honom göra dig fri!

 

 

 

Freedom.

 

 

Hej på er fina människor!!

 

Det var ett tag sen jag skrev här nu,

och anledningen till det är att jag planerat detta inlägg som jag skriver nu, lite.

Har lekt med min kamera och funderat ut hur jag ska formulera mig i det jag vill få fram,

och jag ska utgå från ett ställe i bibeln där det står: "Ge så skall du få"

 

Vad innebär nu detta?

ge så skall du skall få..

går det ens ihop?

Om man ger bort något.. ska man då förvänta sig något tillbaka?

 

Nej, inte alltid. Inte materiella saker i alla fall.

Det är som på julafton,

man ger en julklapp och tillbaka får man en glad reaktion och ett leende,

och det brukar i alla fall jag bli enoooormt tacksam över, heelt underbart!

 

MEN det finns ett sätt då man kan ge till människor som behöver ens pengar mer än en själv,

men samtidigt få något gött tillbaka,

och det jag snackar om är SECONDHAND!

 

SJUKLIGT värt.

 

Jag kan bara säga att jag älskar gamla grejer och secondhand,

därför har jag börjat grunda min klädstil och inredningen i mitt rum efter detta,

med andra ord: Gamla grejer/secondhand.

Jag köper mycket på secondhand,

och det behöver egentligen inte bara vara sådant som ser gammalt ut (även om det mest är det jag köper) utan det finns allt möjligt som folk har gett till alla olika secondhand butiker runt om i landet.

 

Fördelarna med detta då? varför ska JAG gå runt i kläder som, visserligen är snygga, MEN som någon annan redan har haft INNAN mej?

Några punkter om det sjukt positiva med detta:

-Miljövänligt (återanvändning)

-Ekonomiskt (galet bra priser)

-Hjälpande (pengarna du köper för går till hjälporganisationer som för pengarna vidare till bättre behövande)

 

undrar lite: VAD ÄR DET NEGATIVA MED SECONDHAND?!

 

finns inget tycker jag.

 

Det är så gaaalet värt och jag tror att om man lär sig att leta bland kläder, möbler och serviser så kommer man hitta galet mycket grejer som man verkligen tycker om. Det har jag gjort i alla fall! :)

 

Så, om du har lite pengar över och du funderar på "vad kan jag göra för att hjälpa andra?"

varför inte ta en sväng till en secondhand?

det är sjukt värt. jag hittar dock alltid något, så jag slösar väääldigt mycket pengar på det, men det är värt det. Fett värt det.

 

det finns förstås sjukt många andra sätt att ge,

man kan bli månadsgivare till olika hjälporganisationer eller så kan man bli fadder,

vilket också är sviiiiiiinbra.

 

Om ni sitter och tänker "jaha, varför ska man bli fadder? vad får JAG av det? behövs jag ens? räcker det inte med att alla andra är faddrar? jag kan ändå inte göra någon skillnad."

vakna. ALLA kan göra något! Alla har vi tillräckligt med kraft i oss för att göra något. Små eller stora gärningar, allt ränkas och gör nytta. PLUS man får så mycket. Man får vara med och göra skillnad i ett barns liv och hjälpa detta barn att gå i skolan och få en bra uppväxt, det kallar jag att FÅ! att få vara med att göra skillnad. Så awesome.

 

och om någon suttit och undrat varför jag i början av inlägget skrev att jag "lekt med min kamera",

så får ni veta det nu: en kväll fick jag idén om detta inlägg och plockade fram en del av mina secondhand-kläder, tog fram kameran och stativet, hände upp lite skynken för min garderob (man får ta det lilla man har) och lade fram några exempel på min "secondhand-stil" som utvecklats under senaste tiden. Så nu ska ni få lite exempel på lite outfits jag har med mina secondhand-kläder (samt ett enstaka plagg av mammas/pappas gamla kläder). Here we go:

Hej på er alla!

 

Tankarna väcktes i mig vid nyår om dedär "bönelådorna" som står i varje kyrka och finns i varje församling.

har ni ens lagt märke till att dessa verkligen FINNS i VARJE kyrka?

det gör dom.

 

Började fundera lite.. varför används dessa så dåligt?

Jag vet i alla fall att jag aldrig lagt en lapp i bönelådan i min kyrka,

och det är egentligen ine för att jag inte velat,

det är mer för att det känns som att "ingen gör det".

 

Tänk om vi,

i alla församlingar i Sverige,

började öppna ögonen,

se problemen i vårt samhälle och bland våra medmänniskor,

skriva ner allt detta och lägga i bönelådorna.

 

vi skulle få se skillnad tror jag,

för bön gör SÅ STOR skillnad!

det vet jag,

för att be är inte bara att rabbla massa ord,

det är att prata med Gud!

Ha en dialog, inte en monolog.

 

Så jag utmanar er lika mycket som jag utmanar mig själv och min församling,

låt oss BE för Sverige!

 

 

alla vi som följer Jesus snackar om en eld,

en eld som tänds i ens hjärta efter t.ex. en bra predikan/ett läger/ett bibelord,

denna eld gör att man verkligen börjar BRINNA efter mer av Gud och

man blir så peppad på ett liv i Hans fotspår och att göra SKILLNAD!

Hjälpa till att sprida Guds rike!

Jag har denna eld i mig nu,

men vet ni?

Vi lever i motvind.

från alla håll och kanter i vår värld så försöker saker och människor blåsa ut denna eld och få dig att bli som alla andra och leva ett helt "normalt" liv. Släcka elden så att du åter igen går in i dina rutiner och din vardag. Stoppa dig ifrån att sprida Guds rike.

Men vet du?

Det är vårt jobb att hålla elden brinnande! vi är både dag- och nattvakter för vår eld inom oss!

vi måste se till att ständigt hålla kontakten med Gud!

genom att t.ex.

snacka med Honom,

se på predikningar på nätet,

gå till kyrkan,

hänga med dina kristna kompisar och diskutera tron,

alla behöver vi detta för att få vår eld att överleva i världens storm!

 

 

Det är min andra utmaning.

Att vi ska våga hålla elden vid liv,

för det är inte Gud som lämnar oss när elden slocknat,

det är VI som tappar fokus!

 

Så, kära syskon,

 

få bönelådorna aktiva,

be för de som har det svårt och hjälp människor så mycket du kan.

Sprid glädje, sprid kärlek, visa respekt för alla runtomkring dig, med andra ord: var en sjukt bra medmänniska.

Om du ser ett problem i ditt samhälle som du kan åtgärda, be och försök. Om det inte går, fortsätt be och be någon om hjälp. Gud är med. "Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?"

 

Ta hand om din eld, och om den har slocknat, KÄMPA för att få liv i den igen!

Jesus är världens ljus, hur ska vi kunna lysa som Honom om elden i oss har slocknat?

så KÄMPA! det är värt allt motstånd, tänk på att vi lever i motvind.

 

Skickar med er även ett tänkbart ord,

förresten! detta är inte lätt, det vet jag. Det är ganska svårt att plötsligt leva efter detta FULLT UT som man måste göra, men, det avslutande ordet:

"Never forget that only dead fish swim with the stream."

Gud välsigne er syskon,

och ta åt er av detta,

och vet ni?

2013 kommer bli ett FETT år med GUD!

 

så låt oss visa vem som är Kung detta året,

vem som är vår Farsa!

Amen.

 

GOTT NYTT ÅÅÅÅÅÅÅÅR!!!!!! 

helt sinnessjukt att 2012 är slut. Har haft det bästa nyårsfirandet EVER.

Var på Unite13 i Jönköping,

Där ska man vara på nyår säger jag bara, bästa stället!
Att fira nyår med hundratals andra ungdomar som står och lovsjunger Gud vid tolvslaget:

stämningen, glädjen, tacksamheten, bönesvaret, GAAAAAAAAALET UNDERBART! 

Jag själv fick uppleva en otrolig frihet.

2012 har inte precis varit det bästa året för mig,

har kämpat mycket med allt ifrån grejer inom tron till självbild till min farfars bortgång och lite till. 

allt har varit ganska tungt och om det inte vore för min nya underbara klass, mina andra kompisar, min släkt, min familj, men framför allt JESUS vet jag inte om jag hade orkat med allt. 

 

MEN på Unite, precis innan tolvslaget i natt satt jag och grät,

som jag gjort på två andra möten,

det kändes som en slags terapi för att få ut alla känslor.

Och jag verkligen GRÄT. 

 

sen hände det fantastiska.

 

De inbjöd till nattvard PLUS att man kunde gå fram,

skriva en lapp om vad man tyckt ha varit tungt med 2012 och sedan lägga den i en tunna som de sedan tände eld på för att symbolisera att det inte ska finnas i våra liv längre.

jag skulle bara lägga det i Guds händer och lämna det,

bli fri från det. 

 

Jag gick fram, skrev en lapp,

kände hur tårarna fortsatte rinna som floder.

Har aldrig gråtit så mycket, trodde inte man kunde gråta så mycket,

men tydligen.

 

Folk bad för mig,

de visste hur dåligt jag mådde,

men det var inte förrän precis vid tolvslaget som precis allt bara släppte!

jag blev så glad,

det var nytt åt med nya möjligheter,

och jag var FRI!

 

fri från allt dedär tunga,

fri från att leva i tankegångar som jag hatade,

FRI! helt enkelt FRI I KRISTUS!

 

Halleluja, det var typ det enda jag fick fram,

fylldes av sådan tacksamhet.

 

allt dedär hade varit som ett stort sår i mig,

ett sår som trots att jag försökte att sy ihop det eller plåstra om det vägrade det att läka,

det såret helade Gud där vid tolvslaget.

 

Tro mig, jag vet att det var Han, jag hade ALDRIG kunnat klara det själv.

 

Så, vad händer nu?

mitt nyårslöfte är att be för Sverige varje dag,

be för folk jag träffar på,

visa kärlek och respekt och vara ett redskap för att Gud ska kunna använda mig till att sprida Guds rike i Sverige och i VÄRLDEN!

 

Det KAN hända syskon,

DU kan hjälpa till,

jag ber för er,

jag ber för Sverige,

det kan du också göra.

 

Gud är värd all lovsång,

därför ska jag leva mitt liv som en lovsång till Honom,

och i dagar av tvivel ska jag tänka tillbaka på allt som hänt i mitt liv,

för då KAN JAG INTE tveka. GUD FINNS. HAN ÄR SÅ GOD.

 

Jag tror inte på Gud. Jag VET att Han finns.

 

 

Hoppas ni förstår att detta inte är något jag bara skriver,

om ni har frågor så prata/chatta med mig.

 

Jag vet att han finns. Han är den levande Guden,

och vet ni?

 

HAN ÄR VÅR FARSA!

 

tack för mig,

Gud välsigne er!