Tankarna om Jesus är egentligen som en boomerang.

Även om man inte vill tänka på Honom, eller fundera över om det verkligen är

sant det som bibeln säger så kommer alltid tankarna tillbaka.

En del kastar iväg tankarna och säger:

-Nej, jag vill inte!

men, som en boomerang, kommer tankarna tillbaka igen.

om man inte fångar tankarna, så slår väl tankarna till ganska randome istället, tankar som:

-Vem är dendär Jesus som alla kristna snackar om egentligen??

-Varför är bibeln världens mest lästa bok, vad är så speciellt med den??

-Finnd Gud?

osv..

Jag tror nog att dom flesta har fått någon slags tanke om det finns någon Gud.

Jag skulle lätt svara: Ja, det finns en Gud,

Han är Konungars Konung och Han är MIN pappa! :D

Jag är Guds barn,

för innan jag föddes kände Han mej utan och innan,

eftersom Han har skapat mej.

Jag tror på det,

Han gav oss ett val,

Han gav OSS ett val:

Ja eller Nej.

Tro eller inte tro?

Att vara kristen förändrar ens syn på livet,

jag lovar.

Gud har förändrat mej väldigt mycket under bara detta sommarlovet!

Tidigare också förstås, men jag tror nog att detta sommarlovet genomgick jag

den största förvandlingen hittills i mitt liv.

Jag tog emot Helige Ande,

jag mötte Gud på ett sätt som jag inte kunnat föreställa mej Gud på,

Jag fann även lugnet i Gud

och jag förstod att ibland kan man bara ligga där i Hans famn

och bara vara, man behöver inte lovsjunga,

man behöver inte be,

det är lika mycket tillbedjan att bara hänga med Gud.

Han är underbar,

och är så god så man inte kan fatta det.

Jag tror på Den Levande Guden,

Han som var och är och som kommer.

Jag tror att Jesus är Guds son,

att Han dog på korset för alla i hela världen,

som fanns då,

som finns nu,

och dom som kommer finnas i framtiden.

Han kom för att betala ett pris Han inte var skyldig,

för att vi hade en skuld vi inte kunde betala.

Han tog all världens synd på sej,

HAN, GUDS SON, kände sej ett tag övergiven när Han hängde där på korset.

JESUS kände sej övergiven!

Att känna sej övergiven,

det gör alla,

man känner en viss tomhet.

Jag tror att de enda som kan fylla upp den tomheten

är Jesus.

Här är ett drama om det,

som beskriver ganska bra vad jag tror på.

Jesus är den enda som kan rädda en.

Det enda Hoppet,

det enda ljuset i mörkret,

den enda vägen till räddning!

själva dramat börjar efter typ 14 sek, så ni inte tror att de inte funkar ;p

Han är min räddning,

och precis som hon i dramat,

så har jag också varit nere i en slags depression,

men Jesus räddade mej fullkomligt!

Han drog upp mej på benen igen,

när jag låg ner i en liten hög och grät.

Han torkade mina tårar och Han fick mej att inse att

livet har en mening,

och det är att följa Honom.

Följa Jesus på den enda vägen till Gud,

Till Guds rike.

Amen.

Gud välsigne er! <3

// Fia :)

Let me fly in the sky with you, Jesus.

Fly away, take my hand

spread your wings and reach the sky!