va dej själv, för du duger!
Hej folket!
sitter här och lyssnar på musik.
en vanlig torsdagskväll, kanelbullens dag av alla dagar,
jag mår bra, det är färdigpluggat för min del och ganska plötsligt kom jag på vad jag lyssnade på för musik.
En ganska uttjatad låt kan jag säga, va svintrött på den ett tag, men sen insåg jag att den kan citera Gud fast på ett annorlunda sätt.
Det var "Dum av dig" med Daniel Adams-Ray.
Sa ju att den va lite uttjatad;) det blev den däremot förra sommaren,
så den kanske inte är det längre, vad vet jag^^
Men men, i alla fall, ett ställe i sticket går:
"...jag är en utav de få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden."
jag tolkar det ungefär såhär:
Gud kan säga detta, Han säger det just nu, till dig!
Alla bygger upp fasader, särskillt vi ungdomar.
man bygger upp en fasad för att vera "bätter än vad man är", vilket gör att an egentligen bara sviker sig själv och blir sämre än vad man egentligen är. Denna fasad målar man som sagt med andra färger än vad man själv är målad med från början (hoppas ni förstår symboliken: man är helt enkelt någon helt annan plötsligt.)
men färg flagnar. färg som man målat över något, det håller inte för alltid.
det flagnar, särskillt denhär färgen. Vi är inte lika bra konstnärer som Gud, vi kan inte måla över eller måla om Hans konstverk.
Vi är bara människor.
Men vet ni??
Till Gud kan ni komma hur ni än är.
Hur trasig fasad ni än har,
hur jobbigt liv ni än har,
hur nere i förtvivlan ni än är,
hur olyckligt kära ni än är,
hur lyckliga ni än är,
hur sörjande ni än är,
hur glada ni än är,
hur ni är helt enkelt,
Han finns för er, även om fasaden ni byggt upp med all er kraft börjar rasa ihop.
Vet ni varför det aldrig funkar att inte vara sig själv under en lång tid?
För att Gud är starkare än oss och Han vill att vi ska riva ner dendär fasaden och vara oss själva,
så är det bäst. För dig, för alla runt dig, för alla. sådeså.
"...jag är en utav de få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden."
bygg inte upp en fasad. Om du gör det, får underbara vänner, har det as gött hur långe som helst,
men en dag så tänker du: nu vill jag riva denhär fasaden! Nu vill jag va mig själv fullt ut!
Då har dina vänner lärt känna fel person, då har de lärt känna dig MED fasad, då har de inte lärt känna just dig, och då blir det problem när du sen är dig själv. Så var dig själv från början, om du inte klarar av det, snacka med dina vänner, snacka om att du inte är stark nog. Om det är äkta vänner så kommer de stärka dig genom det och hjälpa dig bygga upp din självbild så du kan vara dig själv.
Men vet ni?
Gud är en av de få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden.
Han lämnar dig aldrig,
trots jobbiga val som inte blivit bra för dig,
trots det trasiga inom dig,
trots dina misstag,
Han lämnar dig aldrig.
Du behöver inte bevisa något för någon, du räcker till. du behöver inte bygga upp dig själv genom att prestera,
för vet du?
Det har Jesus gjort dig.
Du behöver inte bevisa något,
Jesus har bevisat allt som behöver bevisas,
och det är att Guds kärlek är oändlig och att vi inte behöver klara oss själva längre,
för pga att Jesus dog för oss på korset så tog Han all vår synd på sig,
så vi kan bli förlåtna och helade genom Gud,
Gud finns alltid kvar, trots att färgen kanske flagnar lite på fasaden du byggt upp,
men vet du?
istället för att du ska måla om din fasad igen så kan Gud hjälpa dig att skrapa bort allt istället,
för det är först då de vackra färgerna lyser igenom,
det är först då du är dig själv,
det är först då du fattar att du är älskad som du är.
Just för att du är du.
Tack för mig.
Blessings.
Kommentarer
Trackback
